Emma

I många avseenden kan man tycka att lögner kanske är det värsta sveket av alla. Men hur skulle en värld utan lögner se ut, en värld där alla sa sanningen, den absoluta sanningen, utan att undanhålla något?! Det var vad tisdagsfilmen denna vecka handlade om. Filmen i sig var urkass, men handlingen var bra och den fick en verkligen att tänka efter.  Det handlade om den första lögnen och vad som hände när någon helt plöstligt började ljuga. Till en början gick allt bra. Ingen hade ju förut sagt en lögn och han kände sig som om han hade alla möjligeter i världen. Men en lögn ledde till en annan och snart var han fast i ett nät av lögner, allt blev fel, helt fel. När han sedan berättade sanningen, fick ha stå sitt kast, men som sagt - sanningen varar längst och filmen slutade lyckligt. Vad lärde man sig av denna film då? Att en värld utan lögner skulle vara en ganska deprimerande värld, där man tillsut inte skulle ha någon annan än sig själv, om ens det. Men att ljuga även kan ställa till det rejält. Sammanfattningsvis så kan man väl då säga att man kanske inte alltid ska säga precis allt man tänker och tycker, utan hålla en del saker för sig själv och att små vita lögner ibland kan vara bättre än den råa sanningen.

Jaja, nog om den filmen. Har så mycket att skriva, men aldrig tid. Har ju inte ens skrivit om resan till Washington DC förra helgen ens. Inte kommer jag hinna skriva allt nu heller, för om 5 minuter måste jag göra mig iordning för att åka och hämta Stella vid skolan. Kan väl börja lite smått i alla fall.

På lördag morgon väcktes jag, efter tre timmars sömn, klockan 4.20 av väckarklockan. Lite sådär lagomt trött kan jag lova. Gjorde mig iordning, packade lite saker och vid 5.10 jag utanför dörren och påväg till tåget in till New York. Var superskönt väder ute, hade regnat under natten men det var varmt och fuktigt och helt öde. Jätteskön känsla. Träffade på två kaniner i lekparken som var uppe med tuppen. 5.29 gick tåget och vid 6 var jag inne i NYC. Tog en taxi från Grand Central ner till Chinatown där bussen till Washington DC skulle gå ifrån. Köpte biljetter och vid 7 åkte vi. Hände en grej på vägen också. Vi stannade vid en mack ca 2 timmar senare, så att man kunde gå av och gå på toa, köpa något att äta osv. Jag går av, men Elina och Desiré sitter kvar och sover. Går på toa och kollar runt lite och när jag kommer ut tillbaka ser jag att bussen åker iväg. Neej, shit tänker jag och börjar springa efter bussen, men ut på motorvägen kan jag ju inte springa efter och stanar förtvivlat. Då kommer en tant fram och frågar om jag också var med på bussen. Som tur var var vi två som var lämnade! Jag hade lämnat alla mina saker på bussen eftersom Elina och Desiré fortafrande var kvar, men som tur var hade jag tagit med mig telefonen. Försökte ringa Elina och Des, men de sov som stockar. Ringde alla nummer vi kunde hitta på biljetten som tanten hade med sig, men det var bara en röst som tjatade på om turändringar och tryck ett för det och tryck två för det osv. Vi gick och frågade en annan busschafför som stod och tankade om han inte möjligtvis skulle till Washington, men icke. Han skulle till North Carolina, och där ville vi ju inte hamna!
Efter ungefär 10 minuter kommer busschaffören gående och frågar om det var vi som var på hans buss. Som tur var hade någon på bussen uppmärksammat att vi inte var med och han hade fått stanna bussen på motorvägen och gått tillbaka för att han inte kunde vända bussen där. Som tur v ar var det någon som hade uppmärksammat att vi inte var med. Det hela slutade med att jag och tanten fick gå 1 km tillbaka till bussenpå motorvägen.



Väl framme i Washington blev det lite uppfräschning, frukost eller ska man kanske säga lunch när klockan är 1!?
Med lite ny energi började turistandet. Såg allt man ska se och gick och gick och gick för att hinna med att se oc ta kort på allt man bör se. Vid 6 var vi färdiga och hoppade på bussen tillbaka till NYC. Var framme vid halv 11, tog tåget tillbaka till Larchmont och 12.15 hade jag hunnit duscha och det var dags att för lite filmtittande i sängen innan Johan Blund kom.

Söndag innebar sovmorgon träning och sedan en tur in till NYC med Elinus och Dessisdus. Efter en liten sväng till Centery 21 skulle vi ta en fika på FIKA, ett svenskt café som ligger i närheten av Central Park. Tyvärr kom vi dit 6 minuter försent. Så det fick bli en fika på stället bredvid i brsit på annat.

Nu är jag trött på att skriva mer. Har skrivit två jättelånga inlägg och båda har gått bort! Väldigt irriterande!
Så nu hoppas jag att det här inlägget orkar existera tills jag har laddat upp det!